WERNER

Jag återvänder till Werner  

varje vinter, vår och höst.  

till de gulnade bladen  

vissa sitter löst  

återvänder till Werner  

för styrka och för tröst  

för att se att den här sargade världen  

kan va så underbart skön  

Vi ses på biblioteket 

vi ses i en tågkupé  

vi ses i en glänta i skogen 

på en krog, på ett café 

återvänder till orden 

till sardinen på tunnelbanan 

till längtan efter en frihet 

långt större än Mall of Scandinavia 

Jag återvänder till Werner 

det är som att komma hem 

från ett krig och en sorg 

till en katt som fått ungar igen 

det finns en frälsning så enkel 

som en återfunnen vante 

jag går vårgatan fram igen 

tussilago vid vägkanten